Svensk ordbok 2009, webbversion

stö`dja sig verb stödde stött, pres. stöder äv. stödjer stöd(j)·er●ta stöd mot ngt allmän kulturpsykol.han stödde sig mot dörr­posten○ofta bildligt, spec.hämta moraliskt stöd från ngn hon behövde någon att stödja sig på under den svåra tiden○spec. äv.hämta intellektuellt stöd från ngn/ngt på­ståendet stöder sig på upp­gifter från flera o­beroende källorstödja sig mot ngn/ngt, stödja sig på ngn/ngt/SATSsedan ca 1540Subst.:vbid1-891179stödjande; stöd